Ett samarbete mellan:

Barn blir mindre närsynta ju mer de vistas utomhus. Det visar en australisk studie som jämfört barnens syn med deras livsstil.

- Att utomhusvistelse ger mindre närsynthet är logiskt, säger Vesna Ponjavic, läkare vid ögonkliniken på universitetssjukhuset i Lund.

Antalet närsynta ökar i världen.I vissa östasiatiska befolkningsgrupper kan 80 procent av barnen vara närsynta. Det finns mycket få undersökningar i Sverige, men tendensen är densamma. Två mindre studier visar att var fjortonde tolvåring var närsynt i någon grad år 1980, medan varannan var det 1998.

Dennis Isberg, 8 år, fick glasögon
i maj och nu kan han läsa textremsan på teve själv.

- Det känns bra, jag ser bättre sen jag fick glasögon, säger Dennis.

Hans synfel upptäcktes i en kontroll av barn i andra klass och han remitterades till Barnögoncentrum. Nu får han ett par glasögon han tycker om med en liten eldflamma på bågen, som barnoptikern Emil Pansell monterar ihop med minimala skruvar.

-Det är jätteintressant. Då kan man ge råd mer, säger Emil Pansell om de nya forskarrönen. Han och kollegerna tar emot ungefär tio barn om dagen med synfel.

Hittills har forskarna trott att den ökande närsyntheten främst beror på mer studier och läsning, vilket gör att barnen hela tiden fokuserar blicken på nära håll. Men den australiska studien, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften Ophthalmology, motsäger detta.

Studien omfattar nästan 2 400 tolvåringar i Sydney. Kathryn Rose och hennes kolleger jämförde närsynthet med läsning, datoranvändning, sportande och utomhusvistelse. Den enda aktiviteten som hade någon statistiskt säkerställd betydelse var utomhusvistelse.

De barn som var mer utomhus var också mindre närsynta. Detta var oberoende av hur mycket de läste eller satt vid datorn.

Sportande inomhus innebär ungefär samma arbete för ögat som sport utomhus. Men det vara bara de som idrottade utomhus som blev mindre närsynta. Därför anser de australiska forskarna att det är det starka utomhusljuset som har betydelse.

Ljus påverkar näthinnan så att den bildar ämnen som vi vet har betydelse för vår dygnsrytm. Kathryn Roses grupp tror att de också påverkar närsynthet.
Vesna Ponjavic tycker att undersökningen är intressant men undrar om den gäller i norra Sverige.

-Man måste jämföra barn i Haparanda som vistas utomhus mycket med barn i Australien. Först då kan du säga att det beror på ljuset.
De australiska barnen, som i medeltal vistades utomhus två och en halv timme per dag, var allmänt betydligt mindre närsynta än de svenska.